Få förslag

Visselblåsare: vem som skyddas och hur

Lagen använder inte ordet visselblåsare utan talar om rapporterande person. Kretsen är betydligt bredare än de anställda, och skyddet gäller oavsett hur stor arbetsgivaren är.

Uppgifterna kontrollerades 2026-11-19

Vem är rapporterande person?

Den som i ett arbetsrelaterat sammanhang har fått del av eller inhämtat information om missförhållanden och rapporterar den, och som tillhör någon av följande kategorier (1 kap. 8 §):

  • arbetstagare
  • personer som gör en förfrågan om eller söker arbete
  • personer som söker eller utför volontärarbete
  • personer som söker eller fullgör praktik
  • personer som annars står till förfogande för eller utför arbete under en verksamhetsutövares kontroll och ledning
  • egenföretagare som söker eller utför uppdrag
  • personer i ett företags förvaltnings-, lednings- eller tillsynsorgan
  • aktieägare som är verksamma i aktiebolaget
  • personer som tidigare tillhört någon av kategorierna och fått informationen under tiden i verksamheten

Förutsättningar för skydd

Skyddet gäller under tre förutsättningar (4 kap. 1 §): missförhållandena förekommer i en verksamhet som personen är, har varit eller kan komma att bli verksam i, eller har kontakt med genom sitt arbete; personen hade vid rapporteringen skälig anledning att anta att informationen var sann; och rapporteringen sker internt, externt eller genom offentliggörande på det sätt lagen anger.

Vad skyddet består av

Förbud mot hindrande åtgärder och repressalier

En verksamhetsutövare får inte hindra eller försöka hindra rapportering, och inte vidta repressalier på grund av rapportering mot den rapporterande personen, mot någon som bistår personen – såsom en förtroendevald eller ett skyddsombud – mot någon med koppling till personen, såsom en anhörig eller kollega, eller mot en juridisk person som personen äger eller arbetar för (3 kap. 1 §). Samma sak gäller den som vänder sig till sin arbetstagarorganisation för samråd (3 kap. 2 §).

Skadestånd och delad bevisbörda

Den som bryter mot förbuden ska betala skadestånd för förlust och för den kränkning som överträdelsen innebär (3 kap. 4 §). Om den drabbade visar omständigheter som ger anledning att anta att hinder eller repressalier förekommit, är det verksamhetsutövaren som ska visa att så inte är fallet (3 kap. 5 §).

Ansvarsfrihet

En rapporterande person får inte göras ansvarig för att ha åsidosatt tystnadsplikt, om personen hade skälig anledning att anta att rapporteringen var nödvändig för att avslöja missförhållandet (2 kap. 1 §). Ansvarsfriheten har undantag och ger inte rätt att lämna ut handlingar (2 kap. 2 §).

Avtal kan inte ta bort skyddet

Ett avtal är ogiltigt i den utsträckning det upphäver eller inskränker någons rättigheter enligt lagen (1 kap. 6 §).

När skyddet inte gäller

Den som genom rapporteringen eller inhämtandet av information gör sig skyldig till brott har inte skydd mot repressalier (3 kap. 3 §). Lagen gäller inte heller rapportering av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter eller information som rör nationell säkerhet hos myndigheter inom försvars- och säkerhetsområdet (1 kap. 3 §).

Vad arbetsgivaren bör ta med sig

  • Skyddet är inte knutet till gränsen 50 arbetstagare. Det gäller även hos den som inte behöver ha kanaler.
  • Chefer som får kännedom om en rapport behöver veta att åtgärder mot den som rapporterat – eller mot kollegor och skyddsombud som hjälpt till – kan utlösa skadestånd.
  • Den delade bevisbördan gör dokumentation viktig: beslut som rör en person som har rapporterat bör kunna förklaras på sakliga grunder.

Vanliga frågor

Vad betyder visselblåsare?

En visselblåsare är enligt Arbetsmiljöverket någon som rapporterar eller slår larm om oegentligheter och missförhållanden, ofta på den egna arbetsplatsen. I lagen heter det rapporterande person.

Är en arbetssökande skyddad?

Ja. Personer som gör en förfrågan om eller söker arbete ingår i kretsen rapporterande personer (1 kap. 8 §).

Kan en visselblåsare bli skadeståndsskyldig för brott mot tystnadsplikt?

En rapporterande person får inte göras ansvarig för att ha åsidosatt tystnadsplikt om personen hade skälig anledning att anta att rapporteringen var nödvändig för att avslöja missförhållandet. Undantag gäller bland annat för vissa kvalificerade tystnadsplikter enligt offentlighets- och sekretesslagen, och ansvarsfriheten ger inte rätt att lämna ut handlingar (2 kap. 1–2 §§).

Källor

Sidan är en sammanfattning och ersätter inte juridisk rådgivning. Lagtexten och myndighetens information gäller.